Kontakta mig!

Kontakta gärna mig!

jeanette-stahl@hotmail.com

måndag 28 januari 2013

När man känner sig obekväm

Jag undrar hur det kan vara så att personalen på ett och samma apotek inte har samma diskreta och charmiga bemötande. Trodde faktiskt att de genomgick utbildning i detta ämne.

Hämtade ut en del mediciner som jag behöver just nu för att må bättre i den livskris jag befinner mig i. Damen på ett av våra lokala apotek i stan var långt ifrån diskret eller tystlåten. Hon talade högt och tydligt om för mig att den sorten ska du ta på morgonen för depression och sen använder du den här på kvällen en timme före du ska sova. Och den sista lilla tar du en kvart innan du vill somna in för natten. Och den här om du inte kan klara av att hantera din ångest...

Stod med ryggen emot alla andra kunder som befann sig där i influensatider och dessutom gjorde flertalet kunder ärende på lunchen. Så lokalen var proppfull Om jag fick ångest och fullständigt tappade talförmågan och nog inte tog in hälften av vad hon sa och dessutom kände jag till mina läkemedel sedan tidigare, så var det inget egentligt problem.

Skulle nog kunna be vem som helst av de övriga kunderna så kunde de följa med hem till mig och ta anställning som skötare och portionera ut mina mediciner på rätt tid...






Kände mig så liten, utskämd och förödmjukad. Förra gången jag var där var en annan apotekare väldigt diskret och enbart pekade med pennan på min medicin-lista då jag beställde och sen undrade hon om jag kände till mina mediciner med låg och ljuv stämma. Och jag nickade... Sen var det klart!!

Nästa gång tänker jag besöka ett annat apotek. Det är inte så att jag skäms över mitt sjukdomstillstånd men jag tycker nog att jag själv kan få bestämma hur mycket information som jag vill lämna ut och när jag vill göra det. Grymt besviken!!! Men jag är så nöjd att jag klarade av att gå till stan och fixa fem ärenden!!!


3 kommentarer:

  1. Jag är glad för din sista rad! Good!

    Men det du i övrigt skriver gör mig skogstokig! Jag håller helt och fullt med dig att man inte ska basunera ut andras ärende. Fy för!!! Egentligen skulle de få veta hur de beter sig!

    Men goa Jeanette, det viktiga är att dina mediciner hjälper dig...

    Stor kram!
    Ingrid

    SvaraRadera
  2. Hold dog op! Det var da en uforskammet opførsel!!!! Sidder og bliver så arg, når jeg læser dit indlæg. Det er jo ikke ligefrem det man har brug for når man mår så dårligt. Jeanette - hvor godt du trods alt klarede de sidste ærinder også....

    <3

    SvaraRadera
  3. Jag har också varit med om det. Helt sjukt. Förstår att du blev helt handlingsförlamad men tänk så här; är säker på att alla där tyckte hon betedde sig olämpligt och inte tänkte de på din situation. Dessutom så brukar vi människor vara mästare på att inbilla oss att alla lyssnar på andras privata samtal. Du ska inte känna dig liten. Sträck på dig fantastiska kvinna! Kram & kärlek <3

    SvaraRadera

♥♥♥Skriv något så blir jag glad och försöker att återkomma till dig! TACK!♥